Stadsnätens roll

Sverige är i dag ett av de länder i världen där störst andel av befolkningen har tillgång till en snabb och modern bred­bandsanslutning. De svenska stadsnäten har spelat en avgörande roll för landets digitaliseringsresa. Faktum är att det är de som stått för merparten av all fiber­utbyggnad.

De första stadsnäten bildades i början av 90-talet med syfte att utmana det dåvarande statliga telemonopolet och få i gång fiberutbyggnaden i kommunerna. Nu står det klart att de svenska stadsnäten tjänat sitt syfte väl. Utan dem hade Sverige haft både högre bredbandspriser och färre anslutningar.

Det är därför av största betydelse att stads­näten också fortsättningsvis får behålla sin viktiga roll på den svenska bredbandsmarknaden.

I dag finns det stadsnät i cirka 200 av Sveriges kommuner. Över 90 procent av dem är kom­munalt ägda. OECD konstaterar i sin rapport, Development of High­speed Networks and the Role of Municipal Networks, att de privata telekombolagen ökar sina investeringar om de drivs på av konkurrens från stadsnäten. De kommunalt ägda stadsnäten tränger alltså inte undan infrastrukturinvesteringar utan driver snarare fram dem.

Stadsnätens verksamhet

Gemensamt för de svenska stadsnäten är att alla äger bredbandsinfrastruktur, men storleken på näten och bolagens verksamhet skiljer sig åt. Medan en­staka har ett bredbandsnät som enbart sammanbinder kommunens egna verksamheter ansluter andra stadsnät också enskilda hushåll och företag.

Stadsnätens vision är att det digitali­serade samhället har en fullt utbyggd bredbandsinfrastruktur som tillgodoser det digitala behovet under dygnets alla timmar. Därför har stadsnäten hela tiden verkat för öppna nät. En öppen grossist­modell har bidragit till att många små aktörer, vilka själva saknar möjligheten att äga och driva bredbandsinfrastruktur och som stora privata aktörer inte hade släppt in på nätet, kunnat vara med och konkurrera om kunderna. Mindre privata aktörer tycker att det är bra att inte enbart ha ett investeringskrävande svarfiberal­ternativ utan även kunna köpa in sig på aktiv nivå i kommunernas nät. Modellen med öppna nät har varit mycket framgångsrik. Den innebär att stadsnätet inte bara bär ansvaret för det öppna nätet, utan även säkerställer att lika och icke­diskriminerande villkor ef­terlevs och god konkurrens i nätet hålls.

 

Olika värdenivåer

Med bredband och internet har den tidigare traditionella kabel-­TV och telekommarknaden öppnats upp och delats in i olika värdenivåer. Bred­bandsaktörerna verkar i dag i huvudsak på tre nivåer; svartfibernivån, kommu­nikationsnivån samt tjänstenivån. De två första kallas i telekomsammanhang för grossistnivå. I de allra flesta fallen är det avgörande för ett stadsnät (eller ett annat bredbandsnät) att hålla ihop grossistnivån för att skapa synergieffekter, volymfördelar och driftsäkerhet. Den högsta nivån, tjänstenivån, sköts av privata aktörer och ska så göra. Det råder i dag en samsyn mellan Stadsnätsföreningen och Post- och telestyrelsen i frågan om på vilken värdenivå stadsnäten bör befinna sig på.

Mer information om de olika värdenivåerna hittar du här.

Post- och telestyrelsens vägledning om kommuners agerande på bredbandsmarknaden hittar du här.

 

Hoten mot stadsnäten

Det största hotet mot de svenska stads­näten är att de köps upp. Den svenska bredbandsmarknaden skulle då enbart bestå av stora nationella aktörer. Sve­riges framgångsrika bredbandsmodell, som hyllas internationellt, där de kom­munala stadsnäten konkurrerat med marknadens privata aktörer skulle då vara satt ut spel. För att undvika en sådan situation måste de svenska stadsnäten ges de rätta förutsättningarna för att fortsätta vara en effektiv operatör.