Sveriges nya digitaliseringsstrategi: konnektivitet prioriteras
I början av sommaren presenterade civilminister Erik Slottner regeringens nya digitaliseringsstrategi som löper mellan 2025 och 2030. Den ersätter både
digitaliseringsstrategin och bredbandsstrategin och samlar för första gången hela området i en gemensam plan. Ett av de fem fokusområdena är konnektivitet, där stadsnäten spelar en central roll för att säkerställa en robust och framtidssäker digital
infrastruktur i hela landet.
Den nya digitaliseringsstrategin samlar för första gången hela politikområdet i ett gemensamt dokument. Strategin bygger på fem fokusområden: digital kompetens, digitalisering av näringsliv, offentlig förvaltning, välfärd samt konnektivitet. Alla fem områden genomsyras av AI, data och säkerhet. Tillsammans ska dessa områden skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter. Bakgrunden till den nya strategin är behovet av att förena flera separata styrdokument. Tidigare fanns både en digitaliseringsstrategi och en bredbandsstrategi, vilket ofta skapade parallella spår i politiken, menar David Troëng.
– Under arbetets gång stod det klart att det var viktigt att sammanföra de olika digitaliseringsfrågorna i en och samma strategi. Syftet var att tydliggöra statens digitaliseringspolitik och skapa en mer sammanhållen plan framåt, säger David Troëng, departementssekreterare på enheten för digital infrastruktur och säkerhet vid Finansdepartementet, och en av de som varit med och tagit fram den nya strategin.
ARBETET MED KONNEKTIVITETSDELEN inleddes redan 2023. Externa aktörer, däribland representanter från branschen, bjöds in för att ge synpunkter och lyfta fram utmaningar. I den tidigare bredbandsstrategin låg fokus framför allt på uppkoppling. Men nu omfattar den nya strategin hela kedjan – från människa till människa, människa till maskin och maskin till maskin. Det handlar inte bara om nätanslutning, utan hela infrastrukturen för digital kommunikation, menar David Troëng. –Målen för området är högt satta. Strategin ska säkerställa att konnektivitet finns i hela landet, för både privatpersoner och företag, samtidigt som infrastrukturen blir mer motståndskraftig mot störningar. Det gäller inte bara själva kommunikationsnäten, utan även de digitala tjänster som bygger på dem, säger David Troëng.
FÖR STADSNÄTEN INNEBÄR strategin både möjligheter och ansvar. Som leverantörer av infrastruktur har de en avgörande roll i att säkerställa tillgången till nät med hög säkerhet och tillförlitlighet. Men deras bidrag handlar också om att skapa förutsättningar för andra aktörer, från näringsliv till offentlig sektor, att lyckas med digitalisering.
FRÅGAN OM ROBUSTHET är central, särskilt i ljuset av dagens förändrade säkerhetspolitiska läge. Civilminister Erik Slottner betonar vikten av att alla aktörer, från stora internationella bolag till lokala stadsnät, tar sitt ansvar.
–För att uppnå hög tillförlitlighet och säkerhet behöver alla som tillhandahåller infrastruktur och tjänster för konnektivitet ta sitt ansvar. Alla nätägare från internationella företag, stadsnät till lokala fiberföreningar ska uppfylla de grundläggande säkerhetskraven. Därutöver har regeringen avsatt en planeringsram på 6,75 miljarder kronor till och med 2030 för sektorn elektroniska kommunikationer och post i syfte att ytterligare stärka robusthet, redundans och resiliens i nät och tjänster, säger Erik Slottner. DET SÄKERHETSPOLITISKA LÄGET i Europa och världen har skärpt kraven på digital infrastruktur. Säkerhet går därför som en röd tråd genom hela strategin, menar Erik Slottner. –Förmågan att kommunicera och använda digitala tjänster är grundläggande för ett fungerande samhälle. Regeringens målsättning är att den digitala infrastrukturen ska vara motståndskraftig, säker och främja konkurrenskraft, innovation och hållbarhet. Säkerhet genomsyrar digitaliseringsstrategin. I den sätter regeringen upp målsättningar och redovisar delar av de åtgärder som regeringen vidtar. Som exempel sker insatser inom ramen för Nationella telesamverkangruppen, en samverkansgrupp mellan näringsliv och offentlig sektor som på regeringens initiativ nu har formaliserats, för att stärka arbetet med cyberförsvar och cyberincidenter, säger Erik Slottner.
SATSNINGAR PÅ ÖKAD resiliens sker också på internationell nivå. Sverige har, menar Erik Slottner, varit drivande i flera EU- och NATOrelaterade initiativ. – Det sker ett omfattande arbete på EU-nivå med fokus på att öka säkerheten i den digitala infrastrukturen. Sverige driver bland annat på i frågor rörande sjökabelsäkerhet och stärkt cybersäkerhet. Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2024 tog Sverige också initiativ till att samla länderna inom Norden och Baltikum för att försöka öka samverkan inom EU och Nato gällande sjökabelsäkerhet, säger Erik Slottner.
EN NYHET I den uppdaterade strategin är att målen inte längre ska ses som statiska eller bundna till ett visst årtal. Post- och telestyrelsen, PTS, får i uppdrag att löpande följa utvecklingen av både utbud och behov. På så sätt kan regeringen anpassa målsättningar över tid, snarare än att de uppdateras i stora sjok vart tionde år. För stadsnäten innebär detta att deras insatser och erfarenheter kommer bli viktiga för att forma framtidens mål.
– Det är viktigt att vi i Sverige har en systematik i uppföljningen av konnektivitet. Behovsbilden förändras, och därför måste vi kunna justera målsättningarna när det behövs. På så sätt kan strategin förbli relevant över tid, konstaterar David Troëng.
DIGITALISERINGSSTRATEGIN ÄR MER än ett styrdokument, den är en riktning för Sveriges digitala framtid. För stadsnäten innebär den både en bekräftelse på deras betydelse och ett åtagande att fortsätta leverera robust och säker infrastruktur.
– Med en sammanhållen strategi, tydliga målsättningar och starkare fokus på säkerhet blir stadsnäten en avgörande del i att bygga det digitala Sverige, från lokala fiberföreningar till nationell och internationell nivå, avslutar David Troëng.
