SÄKRAT INTERNET: Så bygger Jönköpings län robust uppkoppling för kris

Vad händer om internet slås ut i en kris? I Jönköpings län har stadsnät, kommuner och regionen gått samman i projektet Säkrat internet i Jönköpings län för att säkerställa att digital kommunikation fungerar även när samhället sätts under press. Projektet drivs av Jönköping Energi, men en stor del av det fortsatta arbetet har skett genom samverkansklustret SydMittNet, som samordnar länets stadsnät och fungerar som plattform för gemensamt arbete.

SÄKRAT INTERNET VÄXER TILL LIV
Säkrat internet är Jönköpings läns initiativ för att säkerställa att digital kommunikation fungerar vid kris och i förlängningen krig. Projektet bygger på en kombination av teknik och samverkan, där stadsnät, kommuner och regionen deltar.

– Inom elnätsbranschen har man länge diskuterat ö-drift som sista nödlösning vid kriser, i det arbetet insåg jag hur få som verkligen har landat i hur beroende vårt samhälle är av digital kommunikation och internet. Vi kan inte vänta tills det blir ett absolut nödläge – internet måste fungera även när samhället är under press, säger Mats Lagervall, stadsnätschef på Jönköping Energi.

Målet med Säkrat internet är att säkerställa internet och kommunikation så länge som möjligt även vid större störningar, stegvis prioritera trafik till samhällsviktiga funktioner samt att i förlängningen kunna gå till digital ö-drift.

– Det handlar om att kunna hålla i gång så mycket som möjligt av den ordinarie driften även när något händer. Genom SydMittNet har vi haft en naturlig plattform för samordning, där aktörerna i länet kunnat mötas och planera för bland annat detta projekt, säger Mats Lagervall.

EN GEMENSAM TEKNISK GRUND MED IX-PUNKT I CENTRUM
En central del i Säkrat internet är att bygga en robust teknisk struktur i hela Jönköpings län. Planen bygger på en ringstruktur som knyter samman länets nio stadsnät och 13 kommuner för ökad driftsäkerhet och redundans. Som en del i arbetet ska en egen IX-punkt etableras, en regional internetknutpunkt där nätverken kan utbyta trafik lokalt. Genom att samla trafiken
regionalt minskar sårbarheten och beroendet av enskilda förbindelser.

– Med en gemensam ringstruktur kan vi säkra infrastrukturen så långt det går. Men minst lika viktigt är att vi har lokal kompetens och personal på plats – det är det som verkligen utmärker stadsnäten. Kombinationen av lokal kunskap och gemensamma strukturer gör att vi kan hålla
driften i gång även i pressade lägen, säger Mats Lagervall.

FRÅN LITEN GRUPP TILL BRED FÖRANKRING
Arbetet med Säkrat internet började under sommaren 2025 i liten skala med träffar för IT-chefer och digitaliseringsansvariga i regionen. Träffarna arrangerades av Jönköping Energi, men som avsändare för projektet stod SydMittNet då initiativet är ett gemensamt initiativ för hela länet där
stadsnäten bär den centrala rollen.

– När vi sågs igen på ett uppföljande möte var vi plötsligt fler personer i rummet. Då hade man på respektive håll fått med sig beredskapsfunktionerna, och det gjorde stor skillnad för samtalet, säger Anna Darelid Lagervall, marknadskommunikatör på Jönköping Energi.

Dialogen ledde också till en gemensam avsiktsförklaring, som nu är på remiss och i stort sett färdig. Dokumentet tydliggör ansvar, ambitionsnivå och gemensamma principer för Säkrat internet, och har blivit ett viktigt verktyg för att få frågan att fästa i olika organisationer och strategiska processer.

– Vi landade ganska tidigt i att vi behövde något gemensamt att hålla oss i. Avsiktsförklaringen har blivit ett sätt att samla viljan och skapa en gemensam utgångspunkt för det fortsatta arbetet, säger Anna Darelid Lagervall.

SÄKRAT INTERNET NÅR F-SAMVERKAN
När Säkrat internet etablerades i F-samverkan, länets forum för krisberedskap och totalförsvar, nådde projektet en ny nivå. Där samlas kommuner, region, länsstyrelse och andra samhällsviktiga aktörer för att samordna och prioritera beredskapsfrågor. Engagemanget var från start stort och alla stadsnät och kommuner i länet deltog.

– Att alla direkt ställde upp har varit avgörande. När deltagarna fått en gemensam bild av vilka sårbarheter som finns och vad vi faktiskt kan åstadkomma genom stadsnäten och våra lokala organisationer i länet, har det skapat en samsyn kring vad som krävs för att hålla samhället uppkopplat vid kris, säger Mats Lagervall.

REGIONEN SOM KOORDINATOR
Regionen har spelat en central roll för att Säkrat internet ska omfatta hela länet och involvera alla relevanta aktörer. Genom Åslög Kantelius, regional bredbandskoordinator, har kommuner, stadsnät och byanät kunnat kopplas samman och samordnas på ett sätt som skapar både trygghet och samsyn kring vilka funktioner som måste prioriteras.

– Vår styrka har varit att se länet som en helhet. Genom att involvera alla aktörer har vi etablerat en gemensam förståelse för vilka funktioner som är mest kritiska och hur trafiken ska prioriteras vid störningar. Det tekniska är inte det svåra, utan utmaningen har varit att få alla att dra åt samma håll, men hittills har vi lyckats väldigt bra, säger Åslög Kantelius.

NÄSTA STEG OCH EN MODELL FÖR FRAMTIDEN
Med projektet etablerat i F-samverkan fortsätter arbetet med Säkrat internet på flera fronter. Parallellt med det strategiska forumet pågår arbete med teknik, drift, juridik och ekonomi för att säkerställa att lösningarna fungerar både praktiskt och långsiktigt.

– Nu handlar det om att få organisationsformer, juridik och drift på plats på rätt sätt. Vi rullar på med alla ingredienser som behövs, och det känns som att vi är på rätt väg, säger Mats Lagervall.

Säkrat internet är mer än ett regionalt projekt – det är ett exempel på hur samverkan mellan
stadsnät, kommuner och region kan skapa robust digital infrastruktur som fungerar även i kriser. Genom att kombinera lokal kompetens med gemensamma strukturer och forum för beslut har Jönköpings län byggt ett koncept som kan inspirera andra regioner.

– Om något händer i framtiden och beredskapen måste upp snabbt, tror jag att Jönköpings län kommer att vara i en helt annan situation än många andra län. Med projektet har vi ett regionalt samarbete och en gemensam struktur som fungerar, och det är det som gör detta projekt unikt, avslutar Åslög Kantelius.

Johanna Stavegren

Detta är en aritkel från magasinet Stadsnätet, nr.1 2026, ta del av hela numret här.