Den 1 oktober 2022 trädde en ny myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i kraft. Reformen tar bland annat höjd för en högre regional nivå där landets 21 länsstyrelser delas in i sex civilområden. Stadsnätsföreningen har pratat med landshövdingen i Östergötland om vad myndighetsreformen innebär i praktiken och hur den påverkar länsstyrelsernas uppdrag inom krisberedskapsarbetet.
Den nya myndighetsreformen för civilt försvar och krisberedskap syftar till att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. Inom varje civilområde ingår mellan två och sju länsstyrelser och respektive område har en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är utsedd till civilområdeschef.
Inom det sydöstra civilområdet är länsstyrelsen i Östergötland utsedd till ansvarig länsstyrelse. Carl Fredrik Graf är landshövding i Östergötland sedan den 1 september 2018 och som civilområdeschef ansvarar han bland annat för det kansli som inrättades i samband med att den nya reformen trädde i kraft.
Som civilområdesansvarig länsstyrelse ansvarar de bland annat för att samordna och inrikta övriga länsstyrelser inom civilområdet samt samarbeta med Försvarsmakten för att totalförsvaret inom civilområdet ska uppnå en enhetlig inriktning, enligt Carl Fredrik Graf. Därtill ska de underlätta kontakten mellan de nationella myndigheterna och den regionala och lokala nivån.
– Länsstyrelserna kommer i princip ha samma uppdrag som tidigare. Skillnaden nu är att vi tillför en resurs i totalförsvarsplaneringen i form utav civilområdena och det är framför allt för att kunna samordna och inrikta verksamheterna så att de blir någorlunda likvärdiga, säger Carl Fredrik Graf.
Även fast civilområdescheferna har samordningsmöten för att säkerställa att arbetet går till på ett likartat sätt så menar Carl Fredrik Graf att det är viktigt att ta hänsyn till de specifika regionala behoven som finns. Han pekar på att det viktigaste är att arbetet leder till att totalförsvarsplaneringen och totalförsvarsansträngningarna tar sig framåt och leder till ökad förmåga.
– Men genom att vi har en samverkan så kan vi ju skapa förutsättningar att fokusera på likartade områden. Exempel på ett sådant område är säkra elektroniska kommunikationer som ju är förutsättning för att man ska kunna leda i händelse av kris eller ännu värre krig, säger Carl Fredrik Graf.
Angående elektroniska kommunikationer anser Carl Fredrik Graf att de lokala stadsnäten har en viktig funktion att fylla i krisberedskapsarbetet då en stor del av Sveriges befolkning och viktiga samhällsfunktioner nyttjar deras infrastruktur.
– I dag är så gott som alla samhällsfunktioner beroende av att man har tillgång till ett fungerande nät. Det är viktigt att även de har med perspektivet om samhällets sårbarhet i den digitala infrastrukturen, säger han.
Att som lokal kommun eller region dra nytta av den kompetens som stadsnäten har i arbetsgrupper och i samband med övningar kan vara ett sådant konkret exempel.
– Om stadsnäten, som i huvudsak har kommit väldigt långt på de flesta håll i landet, kan bidra med robusta, redundanta och säkra nät med minsta möjliga sårbarheter så är det såklart ett väldigt viktigt bidrag till krisberedskapen eftersom många kunder använder sig utav stadsnätens infrastruktur, säger Carl Fredrik Graf.
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet nr. 2 – 2023
