Stadsnätens ökade beredskap gynnar även driften i fredstid

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget och oroligheterna runt om i Europa har flera aktörer börjat se över sin krisberedskap. Telekombranschen är inget undantag där bland annat stadsnäten runt om i Sverige har börjat att rusta upp sin beredskapsförmåga – något som även har fått positiv inverkan på stadsnätens driftsäkerhet i fredstid.

Ett av stadsnäten som är i gång med arbetet att öka sin beredskapsförmåga är stadsnätet i Vellinge kommun. När de under 2022 utvärderade sin beredskapsförmåga utifrån ett krisperspektiv insåg de att de hade många lärdomar med sig från pandemin då samhället mer än någonsin var beroende av en fungerande uppkoppling.

– Oavsett situation, om det är en pandemi, sabotage eller en grävskopa som kapar en kabel så är vår uppgift densamma, vilket är att upprätthålla den digitala kommunikationen. Och utifrån det har vi tagit fram processer för hur vi ska hantera olika scenarion, säger Rolf Hjertsson, vd för Vellinge stadsnät.

Förutom att planera för processer för hur stadsnätet ska hantera oväntade avbrott i näten har Vellinge stadsnät även fått testat sina förmågor i skarpt läge. Under det senaste året har stadsnätet bland annat utsatts för strömavbrott och en it-attack som har påverkat den digitala infrastrukturen. Stadsnätet har även drabbats av ett misstag vid borrning av vatten, vilket förstörde en längre sträcka med fiberkabel.

– Under dessa störningar har vi fått testa hur de processer och rutiner som vi har jobbat fram faktiskt fungerar i praktiken. Och efteråt har vi kunnat utvärdera vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra, men över lag har vi på stadsnätet klarat av att hantera incidenterna väl, säger Rolf Hjertsson.

Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utgör kommunerna grunden för samhällets krisberedskap. Ju bättre de är på att hantera en kris, desto bättre blir hela samhället på att klara av kriser. Inom kommunen äger Vellinge stadsnät bland annat den infrastruktur som kopplar upp olika kommunala verksamheter, så som skolor och äldreomsorgen, som

till stor del är beroende av en fungerade uppkoppling. Rolf Hjertsson menar därmed att de som lokal aktör är en viktig del i kommunens krishantering, och deras lokalkännedom om områdena de verkar i kommer även till nytta när deras normala arbetsprocesser sätts ur spel.

Att just den digitala infrastrukturen är en förutsättning för att samhället ska fungera är något som allmänheten har fått en större förståelse för under de senaste åren, upplever Rolf Hjertsson, och att stadsnätet därmed har ett viktigt ansvar att kunna hantera oväntade situationer.

– Den digitala infrastrukturen har tidigare inte prioriterats i tillräcklig utsträckning när det kommer till upprätthållandet av samhällsviktiga funktioner, utan det har mer förväntats att det bara ska fungera. Men i dag upplever jag att man har fått en större förståelse, både för vad infrastrukturen möjliggör och de resurser som krävs för att upprätthålla den digitala kommunikationen, säger han.

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet nr. 2 – 2024.