Den svenska stadsnätsmodellen - ett föredöme i Europa

När Sveriges grannländer runt om i Europa diskuterar hur man på bästa sätt kan skapa en telekommarknad präglad av konkurrens, hög anslutningsgrad till ett fast bredbandsnät, god mobiltäckning och låga abonnemangsavgifter lyfts Sverige ofta fram som ett framgångsexempel.

Ett framgångsexempel i Europa

Trots att Sverige till ytan är ett stort land med en liten befolkning, så kan så gott som alla svenska
hushåll och företag i dag ansluta sig till ett fast bredbandsnät och nyttja sina mobiler till att både
ringa och surfa även om de bor i skärgården, vandrar i fjällen eller sitter på ett kontor inne i stadskärnan.

Hur kommer det sig då att Sverige blivit en pionjär inom telekomområdet?
Svaret skrivs modiga beslutsfattare, lokala eldsjälar och kommunala bredbandsaktörer som
tidigt var måna om att alla svenska kommuner skulle ha bredband och mobiltäckning av god
kvalitet oavsett kommunens storlek eller antalet invånare.

När den svenska telemarknaden avreglerades 1993 saknades det aktörer som ville bygga ut fibernät runt om i Sverige. Men behovet av bredbandsinfrastruktur som möjliggjorde digital kommunikation var stor, inte minst i landets kommuner.

På flera håll bestämde därför kommunerna att de själva skulle påbörja en utbyggnad av fibernät. Detta var en trend som spred sig fort och under den andra halvan av 1990-talet hade en stor del av Sveriges kommuner ett eget stadsnät.

Grundprincipen för den svenska modellen var enkel: Nära nät, offentligt ägda, eller drivna på det
offentligas uppdrag.

Hur bildades den svenska bredbandsmodellen? Ta del av historien utifrån ett europeiskt perspektiv här eller klicka på bilderna här nedan.