Sverige är stort till ytan, och har närmare bestämt en area på 449 964 km², vilket
innebär att det är det femte största landet till i Europa. En viktig faktor bakom den svenska framgångssagan har varit modiga beslutsfattare som tidigt insåg vikten av god tillgång till bredbandsinfrastruktur – i hela landet.
Det handlar exempelvis om kommunpolitiker som tidigt vågade satsa på att bilda egna stadsnät och riksdagspolitiker och ministrar som tog fram nationella strategier och förhandlade fram pengar som kunde nyttjas till bredbandsstöd.
En rapport från OECD lyfter fram de svenska stadsnäten som framgångsexempel genom att stadsnäten tillgängliggör infrastrukturen, pressar priserna och ökar valfriheten för konsumenterna. OECD skriver så här om den svenska modellen i OECD-rapporten ”Development of High-speed Networks and the Role och Municipal Networks”
“Värt att notera är att Sverige är det OECD-land som har den högsta andelen fiberanslutningar utanför Asien. Här har stadsnäten och den konkurrens de skapat spelat en avgörande roll för att främja investeringar.“
Post- och telestyrelsen, PTS, konstaterar i sin rapport, ”Kommunernas roll på bredbandsmarknaden – en vägledning” från 2018 att stadsnäten bidrar till konkurrens där det finns flera nätägare:
“I de kommuner där det finns flera nätägare har det visat sig att utbyggnadsgraden generellt sett är högre än i kommuner med bara en nätägare. Konkurrens mellan olika aktörer främjar alltså utbyggnaden. Konkurrens leder även till valmöjligheter och lägre priser för kommuninvånarna.“
EU-kommissionen släpper årligen rapporten ”The state of the digital decade”, även kallad DESI, som lyfter Sverige som ett moget digitalt land som var tidiga med digitaliseringen och har en historia av hög konnektivitet. Att företag och myndigheter, internationella såväl som nationella, höjer den svenska modellen är ett kvitto på att den samhällsviktiga roll som stadsnäten spelar fungerat väl.