Stadsnätsföreningen arbetar aktivt med att representera och stödja sina medlemmar, och en central del av detta arbete är att svara på remisser som påverkar medlemmarnas intressen och verksamhet. Föreningen tar del av alla remisser som kan ha betydelse för medlemmarna, analyserar deras potentiella påverkan och formulerar remissvar som på bästa sätt speglar medlemmarnas behov och ståndpunkter.
Stadsnätsföreningens styrelse önskar att medlemmarna i föreningen lämnar synpunkter på aktuella remisser. Synpunkter skickas, via e-post, till Camilla Jönsson, sakkunnig samhälle och politik. Därefter sammanställer Stadsnätsföreningen inkomna åsikter och det är styrelsen som bestämmer de åsikter Stadsnätsföreningen ska ha i ärendet.
Nedan återfinns alla inkomna remisser under 2024. Vid varje remiss finns viktig information såsom vart du ska vända dig om du vill lämna synpunkter och till vilket datum dessa synpunkter ska vara inlämnade till Stadsnätsföreningen. Tidigare års remissvar finns här.
2024
Remiss av SOU 2024:65 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig
Försvarsdepartementet har skickat ut en remiss avseende SOU 2024:65 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig. Utredningen analyserar vilket ansvar och vilka uppgifter kommuner och regioner bör ha vid fredstida kriser och höjd beredskap, samt effektiviteten i statens styrning och finansiering av dessa förberedelser.
Stadsnätsföreningen planerar att besvara remissen. Är ni intresserade av att delta i arbetet eller har synpunkter, kontakta Camilla Jönsson senast den 17 januari 2025.
Sista dag att svara på remissen till Försvarsdepartementet är den 17 februari 2025.
Remiss av SOU 2024:64 Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster
I förslaget presenteras införlivandet av CER-direktivet i svensk rätt. Det innehåller även ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, säkerhetsskyddslagen och lagen om cybersäkerhet. Förslaget fokuserar på hur svenska myndigheter ska hantera ansvar och tillsyn enligt de nya reglerna. Remissvar ska vara inkomna till Försvarsdepartementet senast den 13 januari 2025.
Har du synpunkter? Hör av dig till camilla.jonsson@stadsnatsforeningen.se senast den 10 december för att delta i föreningens remissvar.
Remiss av promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt
Förslaget omfattar ändringar i reduktionsplikten och hållbarhetskriterier samt ny lagstiftning för datacenter. Det är Klimat- och näringslivsdepartementet som har skickat ut en promemoria med förslag på ändringar i flera regelverk, baserat på revideringen av förnybartdirektivet (REDIII). Förslagen omfattar hållbarhetskriterier, reduktionsplikt, drivmedel, elcertifikat och datacenter.
Bland de föreslagna ändringarna ingår att fler aktörer och bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterier, och att kraven för dessa kriterier ska utökas. Reduktionsplikten för bensin och diesel föreslås höjas, och elkrediter som kan räknas mot reduktionsplikten ska införas.
Remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 12 november 2024.
Har du synpunkter? Skicka dem till Camilla Jönsson senast den 20 oktober.
PTS hämtar information om förslag på tillträdesskyldighet
PTS hämtar in information och synpunkter på ett preliminärt förslag till generell skyldighet om lokalt virituellt tillträde till fibernät som ansluter enfamiljshus (VULA).
Informationsinhämtningen sker inför kommande formella samråd. Remissvar ska vara PTS tillhanda senast fredagen den 30 augusti 2024.
Hemställan om ändringar i förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbands-infrastruktur
PTS har tidigare betalat ut stödet för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i förskott. Enligt föreslagen ändring kommer Post-och telestyrelsen, PTS, från och med 2024 att övergå till en ny utbetalningsmodell som inte möjliggör utbetalning av hela stödet i förskott. Utbetalning kommer att ske i omgångar genom att de statliga medlen betalas ut årligen i enlighet med planerade utbetalningstillfällen och villkoret för stödet. Föreslagna förändringar bör enligt PTS träda i kraft innan oktober 2024.
Samråd: EU-kommissionen "Hur man bemästrar Europas behov av digital infrastruktur?
EU-kommissionen presenterade i februari vitboken "Hur man bemästrar Europas behov av digital infrastruktur?". I den analyserar kommissionen de utmaningar som Europa står inför i utbyggnaden av framtida nät. I Vitboken presenteras även möjliga scenarier för att attrahera investeringar, främja innovation, öka säkerheten och uppnå en verklig digital inre marknad.
Vitboken ska ligga till grund för den framtida lagstiftningen "Digital Networks Act" och fokuserar på tre pelare: investeringar, regelverk och säkerhet. Kommissionen vill förverkliga EU:s vision om en inre telekommarknad, en marknad med harmoniserade regleringar. Det har tidigare sagts att nuvarande regelverk är för fragmenterat och behöver ses över.
I vitboken finns även förslag på att avstängningen av kopparnätet påskyndas till 2030 och att det ska ske under kontrollerade former och ersättas med fiberinfrastruktur.
Det offentliga samrådet avslutades den 30 juni 2024.
Försvarsdepartementet skickar Förslaget till en ny cybersäkerhetslag, lagen, som implementerar EU:s så kallade NIS2-direktiv, på remiss.
Cybersäkerhetslagen ersätter den nuvarande så kallade NIS-lagen. Den innehåller ett flertal nyheter, som att den nya lagen omfattar aktörer inom fler sektorer än tidigare. Dessutom skärps kraven på verksamhetsutövare genom minimikrav för åtgärder som ska tillämpas för att hantera risker kopplade till säkerheten i respektive aktörs nätverk och informationssystem. Genom lagstiftningen införs också mer precisa rapporteringskrav. Utredningen föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2025.
Remiss av SOU 2023:78 Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning
Utredningen har haft i uppdrag att utvärdera lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning och ta ställning till om lagen bör permanentas samt om den i så fall bör ändras i något avseende.
Genom lagen om hemlig dataavläsning, som trädde i kraft den 1 april 2020, infördes ett nytt hemligt tvångsmedel som de brottsbekämpande myndigheterna kan använda vid misstankar om allvarlig brottslighet. Lagen är tidsbegränsad till utgången av mars 2025.
I uppdraget har bland annat ingått att analysera nyttan och behovet av hemlig dataavläsning, att ta ställning till om lagstiftningen bör permanentas och föreslå de åtgärder som behövs för ett permanentande, att analysera om lagstiftningen har fått en ändamålsenlig och proportionerlig utformning eller om det behövs förändringar i regelverket, samt att lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga.
