Konceptet ö-drift används sedan tidigare flitigt inom energibranschen i Sverige för
att öka beredskapen vid störningar kopplade till elnätet. Ett unikt samarbete mellan
Karlstads Energi, Karlstad kommun, Netnod och Karlstads universitet samt flera
andra lokala aktörer vill möjliggöra att kritiska digitala tjänster fungerar även om det
finns störningar i nätet eller omvärlden.
Krisberedskap är högt upp på kommunernas dagordningar. Det säkerhetspolitiska läget har eskalerat. Men risker för exempelvis extremväder och cyberrelaterad brottslighet har också ökat behovet av att kommuner har tydliga krisplaner. I dag ses möjligheten att använda internet som lika viktig som el- och vattenförsörjning, därför har flera aktörer i Karlstad tillsammans gått ihop för att undersöka möjligheten att applicera metoden ö-drift på bredbands näten.
Ö-drift innebär att skapa möjligheten för viktiga samhällsfunktioner fungerar trots att uppkopplingen ligger nere genom lokala och regionala ö-drifter – en metod som energibranschen i Sverige använder sig av. Genom skapande av små ”öar” kan man då säkerställa att information kan skickas inom respektive ”ö” utan att vara beroende av kommunikation med omvärlden. Det gör att kritiska samhällsfunktioner kan hållas i gång även vid kriser, så som extremväder, störningar i fibernäten eller om mobilnäten slutar att fungera.
Astrid Kleine är projektledare på Karlstads Energi och är med i arbetsgruppen för ö-driftsprojektet. Hon lyfter flera kritiska samhällsfunktioner där ö-drift kan göra det möjligt för både kommunen och privatpersoner att fortsatt använda vissa tjänster.
– Kommunens hemsida är till exempel en nödvändig tjänst som måste finnas tillgänglig för att kunna informera kommuninvånare. Att kunna läsa nyheter, handla på affären eller ha tillgång till digitala tjänster inom vården står också högt på listan över sådant som behöver fungera i en krissituation, säger Astrid Kleine.
Just att vara förberedd om en kris eller störningar i fibernätet skulle uppstå är något Karlstad arbetat länge med, berättar Elin Bertilsson som är stadsnätschef för Karlstads Energi samt vd för Mittnät:
– I Karlstad kommun har vi en tradition av att arbeta med beredskapsfrågor tack vare att vi har flera myndigheter som har fokus på området. Dessutom har Karlstads universitet en inriktning mot beredskap- och cybersäkerhetsfrågor. Detta gör sammantaget att vi kan vara tidigt ute med att genomföra ett sådant här projekt, men jag är övertygad om att alla kommuner kommer behöva titta på de här frågorna framöver, säger Elin Bertilsson.
I ö-driftsprojektet är flera aktörer inblandade, så som Karlstads Energi, Karlstads kommun, Karlstads universitet och även mediekoncernen NWT-gruppen. Med i projektet är också Netnod som ansvarar för de stora knutpunkterna i den svenska delen av internet. Att många aktörer är med i projektet skapar utmaningar, men ger också positiva effekter eftersom det bidrar till ett kompetensutbyte då parterna kommer från olika sektorer i samhället.
Linda Larsson, kommunstyrelseordförande i Karlstads kommun, är en av de personerna från kommunen som är initiativtagare i projektet och anser att det här arbetet är nödvändigt för att säkerställa att kommunikationen fungerar även om delar av nätet ligger nere eller har blivit utsatt för sabotage.
– Jag är övertygad om att åtgärder som exempelvis ö-drift kommer att bli nödvändiga för alla kommuner i framtiden i syfte att öka beredskapen. Genom att involvera och samverka med lokala aktörer, inte minst vårt egna stadsnät, så tar vi tillvara på den kompetensen som finns lokalt. Det är en avgörande del av arbetet för att ro det här projektet i hamn, säger Linda Larsson.
En ytterligare fördel med att nyttja det lokala stadsnätets kompetens är, enligt Linda Larsson, det faktum att stadsnätet också finns på plats vid händelse av kris när kommunikationer med de andra storstäderna inte fungerar.
– Att ha lokal kompetens i telekomfrågor är ovärderligt men det är först när vi verkligen nyttjar den som stadsnätens roll verkligen kommer till sin rätt, säger Linda Larsson.
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet nr. 2 2024.
