Stadsnätet i Jönköping bidrar till ö-driftsprojekt i kommunen
I Sveriges kommuner har det blivit allt vanligare att se över beredskapen inför potentiella kriser eller krigssituationer, delvis på grund av det säkerhetspolitiska läget i Europa. Redan 2018 tog Jönköpings kommun fram en handlingsplan som aktivt skulle arbeta med att förbättra och utveckla beredskapen i kommunen. Ett av projekten fokuserar i dag på att etablera förmåga till ö-drift för att säkerställa att el- och kraftnät fortsatt kan fungera trots att infrastrukturen går ned. I det arbetet har stadsnätet i kommunen, som ingår i Jönköping Energi, fått en viktig funktion genom att bistå med kommunikationslösningar och övervakning.
I dag är ö-drift något som funnits inom kraftnätsbranschen i flera år, men det blir desto vanligare att kommuners stadsnät involveras i arbetet för att utveckla ö-drift. Jönköpings kommun är inget undantag. Men vad innebär egentligen ö-drift? Genom att skapa små ”öar” kan man säkerställa att en viss plats fortsatt har tillgång till exempelvis internetuppkoppling, vatten- och elförsörjning. Detta gör att kritiska samhällsfunktioner såsom sjukhus, äldreboenden och andra viktiga kommunala fastigheter kan fortsatt bedriva sin verksamhet även vid kriser där extremväder har slagit ut elen eller när det är störningar i fibernätet på grund av cyberattacker.
I flera år har Jönköpings kommun, tillsammans med Jönköping Energi, där kommunens stadsnät ingår, arbetat med att ta fram flera åtgärder för att öka den civila beredskapen och robustheten i infrastruktur som fibernät samt el- och kraftnät. Det första steget var att genomföra analyser som resulterade i en prioriteringslista över vilka samhällsfunktioner som måste fungera utan beroende till andra delar av länet och resten av landet i utvecklingen av ö-driften. När dessutom kriget i Ukraina utbröt valde Göran Melin, biträdande räddningschef i Jönköpings kommun, och hans kollegor att titta på hur deras vardag såg ut, vilka behov befolkningen har och vilka samhällsfunktioner som är extra viktiga för dem.
– Prioriteringslistan var redan färdigställd när kriget i Ukraina utbröt, men det gav oss möjligheten att få ytterligare perspektiv på vilka behov en befolkning har under ett krig, säger Göran Melin.
Arbetet har gått effektivt och smidigt mycket tack vare att kommunfullmäktige i Jönköping sedan länge enats över blockgränserna om att prioritera den civila beredskapen i kommunen. Eftersom kommunen själva har rådighet över nödvändig infrastruktur så som el- och kraftnät samt fibernät genom Jönköping Energi, fanns goda förutsättningar att sätta i gång med arbetet så snart som möjligt.
– Under det här arbetet har vi haft förutsättningarna själva att kunna sätta i gång med arbetet med ö-drift så snart som möjligt, mycket tack vare att kommunen kunnat ta effektiva beslut. Det gjorde att vi kunde ta in de parter som behövdes för att driva projektet vidare snabbt, berättar Göran Melin.
En av dessa parter var stadsnätet i Jönköping. Sedan två år tillbaka har stadsnätsverksamheten varit en del av projektet där Patrik Casta, driftansvarig för stadsnätsverksamheten i Jönköping och Habo, har varit en del av arbetet att utveckla ö-driften i kommunen. Stadsnätets roll i projektet berättar Patrik Casta, har handlat om tekniska lösningar för att göra ö-driften möjlig.
– Stadsnätets huvudsakliga roll i det här arbetet har handlat om att stötta upp el- och kraftnätet i kommunen genom olika kommunikationslösningar. Det har till exempel handlat om hur el-verken ska ha en effektiv drift- och styrningsfunktion, men även installera och göra det möjligt att övervaka el- och kraftnäten, säger Patrik Casta.
Stora investeringar har gjorts för att arbetet med ö-driftsprojektet ska kunna slutföras, där fokus har legat på att anpassa tekniken i produktionsanläggningarna för att de fortsatt ska kunna fungera om el- och kraftnäten går ned.
– Anpassningarna har varit nödvändiga och det är stora investeringar som både kommunen och Jönköping Energi har ansett vara viktiga för att vi fortsatt ska kunna utveckla ö-driftsprojektet och inte minst de andra projekt som kommunen arbetar med för att stärka beredskapen, säger Patrik Casta.
Processen kring ö-driftsprojektet har varit effektiv. Besluten, planeringen och till viss del byggnationen och de tekniska anpassningar som krävts är så gott som klara. Ö-driften har testats i skarpa lägen, men det dröjer ett tag till innan det är i drift på riktigt.
Ett annat projekt som stadsnätet i Jönköping varit en del av är arbetet med att utveckla och etablera trygghetspunkter i kommunen. I projektet har stadsnätet bistått med en robust internetanslutning. Trygghetspunkterna är i dag 30 till antalet och utspridda i kommunen, oftast placerade i större lokaler som idrottshallar och skolors gympasalar. Här ska kommunbefolkningen kunna ladda sina telefoner, ha tillgång till en stabil internetanslutning och rent vatten om detta inte finns tillgängligt i deras egna hem under en kris. Göran Melin ser stadsnätets medverkan i flera av kommunens projekt för att stärka den civila beredskapen som en självklarhet.
– I ett sådant här omfattande arbete som rör hela kommunen är det viktigt att få med alla delar av samhället, inte minst stadsnätet. Stadsnätet är en förutsättning för en fungerande civil beredskap i Jönköpings kommun och för att vi ska fortsätta kunna utveckla både ö-driftsprojektet och även arbetet med trygghetspunkter i kommunen, avslutar Göran Melin.
JOHANNA STAVEGREN Stadsnätsföreningen
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet nr. 3 2024.
