Tre dalakommuner har unik chans att säkra rådigheten över samhällsviktig infrastruktur
5 april 2024
Det kommersiella elnätsföretaget Ellevio har lagt ett bud på Dala Energis elnätsverksamhet. Bolaget bedriver elnätsverksamhet i flera av Dalarnas kommuner och äger också fibernät i Säter, Gagnef, Leksand och Rättviks kommun.
Medan elnätsdelen skulle bli en del av Ellevios verksamhet så är planen att, i samband med uppköpet, istället låta Telia ta över Dala Energis stadsnätsverksamhet, som ansvarar för bredbandsverksamheten i bolaget. Med andra ord skulle ett beslut om att säga ja till uppköpet flytta makten om elnätsavgifter och utbyggnad av bredband i området från Dalarna och de delägande kommunerna till två nationella aktörer med sin bas i Stockholm.
Vår sakkunskap ligger inte i elnätsfrågor men vi kan ändå börja med att konstatera, från exempelvis rapporter framtagna av medlemsorganisationen Villaägarna, att olika kundmätningar visar att nöjdheten är betydligt högre hos de kommunala aktörerna på marknaden jämfört med de nationella. Ofta erbjuder samtidigt de kommunala aktörerna lägre elnätspriser, något som även en statlig utredning uppmärksammat så sent som under förra året.
Stadsnätsföreningen är en branschorganisation som företräder lokalt och regionalt ägda aktörer på bredbandsområdet. Vi är oroade över vad en eventuell vidareförsäljning av Dala energis fibernätsverksamhet skulle kunna innebära för utvecklingen av den digitala infrastrukturen i Dalarna och i förlängningen möjligheten för det offentliga, näringslivet och hushållens möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter.
När den dåvarande ansvarige ministern Björn Rosengren delade ut de första offentliga stödmedlen till bredbandsutbyggnad i början av 2000-talet till landets kommuner så valde man olika vägar runt om i Sverige. I Dalarna beslutade sig många kommuner för att lägga pengarna i händerna på just Telia som istället för att genomföra kostsamma investeringar i fiberutbyggnad nyttjade pengarna till att uppdatera den befintliga ADSL-tekniken. Det var, precis som de flesta kortsiktiga beslut som genomförs, ingen klok strategi. För som vi alla vet så var internet ingen fluga och behoven av att kunna nyttja bredbandsnät med höga hastigheter ökade fort. ADSL-tekniken, som var gammal redan i början av 2000-talet, höll inte måttet och stora delar av Dalarna låg länge på efterkälken när landets kommuner rankades utifrån antalet fiberanslutna hushåll och företag.
Vårt råd till de delägande kommunledningarna i Rättvik, Leksand och Gagnef är att de verkligen behöver ta sig en allvarlig funderare om de istället gemensamt ska köpa ut fiberverksamheten. Det finns stora värden på spel samtidigt som man riskerar att panta bort sin rådighet i den så viktiga digitala samhällsomställningen. Detta är något som även branschorganisationen Sobona varnat för i en kommentar kring försäljningen.
Med egen bredbandsverksamhet så kan dessa tre kommuner få rådighet över sin egen digitalisering. De kan påverka framtida utbyggnad av fiber men också sänka trösklarna för mobilaktörer att förbättra mobiltäckningen i länet genom att fiberansluta sina master. Framför allt ges kommunerna möjligheterna att säkra den viktiga kompetens som finns inom Dala Energis fibernätsverksamhet och som är ovärderlig att ha tillgång i samband med kommunernas digitaliseringsomställning.
En ny nationell ägare kan givetvis också besitta både kompetens och resurser. Men det är enbart när ägandet av en verksamhet är lokal som de egna kommunernas, dess invånare och företagare sätts i första rummet.
Vi förstår att det här är svåra frågor för kommunerna och att det kan upplevas bekvämt att upplåta ansvaret för en nationell kunnig aktör. Men ingen kommun kommer undan den omfattande digitalisering som nu sker och med försäljning av fibernätet har för lång framtid avhända sig möjligheten att sitta vid rodret. Något varje politiker, kommunal tjänsteperson men framför allt kommunens invånare behöver reflektera över.
