Stadsnätsföreningen

Kommunerna har en betydande roll i att skydda Sveriges digitala infrastruktur


iStock-1472276095.jpg

Det svenska samhället blir alltmer uppkopplat vilket har resulterat i att vi dagligen förlitar oss på att den digitala infrastrukturen ska, och i allt större utsträckning måste, fungera. Samtidigt som digitaliseringen för med sig många fördelar skapas även sårbarheter. Där pekar experter och politiker på betydelsen av rådighet över den digitala infrastrukturen – vilket har blivit tydligare i och med det säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner
sig i.

Den digitala infrastrukturen, som bland annat innefattar fibernät och mobilmaster, har pekats ut som en kritisk del i det svenska samhället. I takt med att infrastrukturen har en fått en allt större betydelse för samhällets funktionalitet har det antagonistiska intresset växt. Tidigare i år meddelade bland annat Säkerhetspolisen att det finns en ökad hotbild mot den digitala infrastrukturen i form av sabotage och spionage.

På grund av den ökade hotbilden har frågan om rådighet över samhällsviktig verksamhet seglat högre upp på den politiska agendan. I december 2023 trädde en ny lag i kraft som innebär att investeringar som medför säkerhetsrisker kan granskas av en särskild granskningsmyndighet och, om nödvändigt, förbjudas.

Trots den nya lagen har Sverige fortfarande mycket att göra när det kommer till rådigheten över den digitala infrastrukturen. Det menar Kjell Mo, senior rådgivare på konsultbyrån Prospero och tidigare kansliråd på Regeringskansliet samt senior samordnare på Försvarshögskolan.

– Säkerhetsexperter har ju flaggat för det här i många år. Samtidigt måste man vara ödmjuk inför det faktum att digitaliseringen har gått väldigt snabbt, vilket kan vara en bidragande faktor till att vi nu är så sent ute. Men med det sagt så behövs det ett tydligare agerande från regeringens sida kring det här, säger han.

Den kommunalägda infrastrukturen, som tillhandahålls via stadsnäten, är i dag föremål för försäljning till bolag med utländskt ägande. Stadsnäten äger sammantaget majoriteten av den svenska fiberinfrastrukturen samtidigt som deras ägare, kommunen, är stora användare av infrastrukturen. Därför är det väsentlig att rådigheten behålls inom kommunerna, enligt Kjell Mo. Därtill pekar han på att kommunerna har en väsentlig roll i beredskapsarbetet.

– Sveriges motståndskraft ligger i kommunerna. Tittar vi på kriget i Ukraina så ser vi att det är i kommunerna som kriget förs. Därför är det absolut nödvändigt att den digitala infrastrukturen tillhandahålls, vårdas och utvecklas av de lokala stadsnäten, säger han.

Från Socialdemokraternas sida håller man med om att den digitala infrastrukturen bör förvaltas inom den offentliga sektorn, där man bland annat pekar på tidigare oseriösa försäljningar av offentlig verksamhet.

– Det finns ett flertal dåliga exempel på vad som kan hända om kommuner säljer ut viktig infrastruktur till oseriösa aktörer men också till andra länder. Därför är det viktigt att vi uttalar att infrastruktur bör förvaltas inom offentlig regi, säger Gunilla Svantorp, trafikpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Moderaterna är inne på samma spår, där de trycker på den nya lagen som trädde i kraft i slutet av 2023.  

– Vi ser att hotbilden har växt sig allt större och att göra Sverige säkrare är en högt prioriterad fråga för oss. Utländska direktinvesteringar som innebär säkerhetsrisker måste granskas och om det behövs, förbjudas, säger Ann-Sofie Alm, riksdagsledamot för Moderaterna och ledamot i utrikesutskottet.

Samtidigt som experter och politiker pekar på betydelsen av rådighet över den digitala infrastrukturen menar Kjell Mo att frågan är fylld av målkonflikter, vilket resulterar i en komplexitet kring att utesluta vissa företag på marknaden.

– Bland annat näringsdepartementet jobbar för att nå ökad öppenhet och tillgänglighet, vilket innebär att de inte har något intresse av att reglera och försvåra handeln med utländska företag. Så det finns ju en hel del målkonflikter i den här frågan, säger han.

Trots målkonflikterna menar han att det nya säkerhetsläget måste tas på största allvar där säkerhet, och därmed rådighet, måste prioriteras.

– Vi har ett helt nytt säkerhetsläge och en geopolitisk förskjutning av värderingar där demokratiska stater utsätts för tryck. Därför måste vi bli mycket mer vaksamma och bygga upp en kapacitet att skydda det här på ett bra sätt, säger Kjell Mo.

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet nr. 3 – 2023

Foto: iStock